En hydda... Men för VEM?! ;-)

Kommentera

Vi kände nyligen att det var två saker som stod väldigt högt upp på schemat: det var att dels göra en nätdörr till stallet, för att förhindra vilda fåglar i allmänhet och skator i synnerhet, från att flyga in i stallet och hitta på allsköns odåg, vilket de har tagit för vana att göra nu under försommaren. :-(

Dels var det också att slänga ihop en enkel men funktionell hydda åt våra frigående tuppar, som skydd mot väder och vind, med en sittpinne för nattlig "trygghet".

Givetvis innebär denna tupphydda inte fullständig trygghet mot fyrbenta, marklevande rovdjur, men väljer man att ha frigående djur, så är det tyvärr en risk man är tvungen att ta. Kanske lever de ett underbart liv till oktober - november sisådär, när jag dyker upp med klubba och yxa, kanske händer det att någon eller några stryker med innan dess - men sådant är livets gång, och jag både tror och hoppas att i år, liksom flera år förut, så får våra frigående ungtuppar ett underbart liv i grönskan, tills det är dags för slakt i höst.

Så under några timmar härom dagen blev det såväl nätdörr till stallet, som tupphydda.

 

Tupphyddan, extremt enkelt gjord av sågytorna som blivit när det har sågats här hemma på gårdens sågverk nu under försommaren.
 
Jodå, den fick tydligen godkänt också.
 
 
 
En välbehövd nätdörr till stallet som förhindrar de vilda fåglarna från att hitta på djävulskap i stallet! :-)
 
 
 
Avslutningsvis, våra underbara ällingar (Pekinganka), som växer så man ser det för blotta ögat (nästan!). Härliga djur!
 
 
 
På återseende! /cejasmatte